Dif


Vi arbetsfria är inte förskonade från söndagsångest. Man tycker att vi borde kunna vara det men så är det inte.

Firade syrrans kille idag och det var som alltid kul att träffa syskonbarnen. Och som alltid mådde jag också illa. Ganska länge trodde jag det berodde på att jag var ute igår,men det vägrade släppa under kvällen. Därför fick jag avbryta den tänkta söndagspokern i Farsta,hos en kompis. Tog taxi hem och den snälla iraniern tyckte 200 var lagom för sträckan Farsta - St Eriksplan. Jag skämdes nästan men gav han iaf 20 kr i dricks som en fin gest. Undrar om han omsider förstod vilket löjligt lågt pris han gav mig? Skit samma. Illa mår jag fortfarande. Somnade bums när jag kom hem och vaknade kl 3. Nu e den 4.30 och jag har precis smällt i mig ett helt glasspaket tillhörandes min ineboende. Jojjo, om du läser här så ska jag köpa nytt, first thing in the morning.

På kvällen e det världens största derby och jag ligger här och e nervös. Skräckblandad förtjusning är det jag känner.


Under utgången igår sa en god vän till mig att jag nog berättar för mycket om mig själv. Mellan raderna tror jag han försökte säga att det kan bli pajasvarning över en. Han hade en poäng även om jag lyckades ge ett bra svar som typ gick ut på att för ens närstående gör det inte så mycket vad man säger....Är man nära så kvittar det hur mycket konstiga grejer man avslöjar om sig själv. Och för dom inte lika nära....dom struntar man blankt i vad dom tycker. Nu är väl problemet att jag kanske inte riktigt gör det(även om jag blivit bra mkt bättre på det) utan istället mår dåligt.
En intressant diskussion var det iaf.

Sen sa han också att min blogg är totalt intetsägande. Så,med ursäkten av dagens match och att du är gnagare,dra åt helvete Matte....smilegubbe.


Jag drömmer dom konstigaste sakerna var och varannan natt. Nyss kommer jag ifrån en livevariant av playstationspelet James Bond. Om man kan kalla en dröm för live. Iaf slaktade jag ryssar så det sjöng om det.
Därifrån kastades jag rakt in i ett parti kurragömma med bl.a Ludde,Kennet,Emil och Luddes lillasyster.
Matsa var sjuk och kunde inte delta.
Vi var i en stuga någonstans i skogen och det var kolsvart ute och jag minns att jag hade reell ångest över mörkret. Inte släppte den när jag hittades först trots ett i mitt tycke solitt gömställe. Jag kunde inte förstå hur jag kunde hittas först i den lilla skitstugan. Ville inte bli den som räknade i nästa omgång.
Hatade alltid det när jag var barn,att vara den som räknar i kurragömma eller burken. Fy fan vad jag avskydde det.


KS skrev nyligen om fyllesms. Jag skickar oftast sådana till runt 6-7 tjejer. Har jag tur svarar en(1) av dom. Hur kommer det sig att ni aldrig faller dit? Eller gör ni det bara att jag inte är en av dom ni skickar till? Min erfarenhet är att man måste lyckas gå ungefär 6 månader utan att höra av sig......Först då kan det plinga till i inkorgen. Inte tidigare. Det är synd och tråkigt.


En annan insikt jag kommit till är att ".......eh....jag spelar poker" är en mening som inte bär en någonstans i ett krogsamtal med en tjej. I början sa jag det för att jag trodde det skulle låta lite bra. Numera säger jag det för att det faktiskt är det enda jag gör. Tyvärr hatar ni det av någon anledning. I nio fall av tio får man EXAKT samma respons;

Det första hon säger är "Du spelar poker? Jag känner en som levde på det där ett tag men sen förlorade han allt"
Det andra hon säger är "Vad gör du när du förlorar?"
Det tredje är "Är du spelberoende?"

En sa till och med "Men hur blir det med pensionssparande och sånt?" innan hon kom på att varken hon eller dom allra flesta i vår ålder ägnar sig åt sånt. Det var en skön känsla när hon pratade bort sig själv utan att jag behövde öppna munnen.

Det jag gissar att hon tänker är att det låter sjukt oseriöst och är dömt att misslyckas. Och en oseriös,oambitiös kille vill man inte ha. Jag tror jag tappat minst tre andraträffar på detta. Det är mycket som är synd men det här är synd för att någon enstaka gång träffar man någon som man skulle kunna träffa igen. För att se liksom.

Men.....dömer man så fort så är det nog ingen person jag gillar heller antar jag. Även om jag förstår poängen. 

Ändå funderar jag på att damma av brandmanslögnen framöver.

Kommentarer
Postat av: jonna

shit.. du skriver ju inlägg längre än en pocketbok.
Bra jobbat där!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback