Oh but he´s back


Har kommit fram till att jag saknar min blogg. Jag saknar att få ut mina tankar och jag tycker jag skriver bättre än jag ger mig själv beröm för. Det säger jag efter att ha skumläst min blogg rakt bak,alltså utan att gå tillbaka till den riktiga glansperioden(lunar?).

Sitter här efter en utekväll som i vanlig ordning blev blötare än tänkt. För första gången någonsin är min mobil bortsupen men tack vare en dygnet runt-online msnbekant har jag nu nummer och namn till den chaufför som har min telefon.

Jag hoppas han svarar imorn för annars försvinner alla mina eminenta krognummer ut i intet.
Det ligger mkt jobb och en och annan historia bakom dessa nr så jag hoppas Ali(han heter så,inget rasistiskt "skämt") är en man av sitt ord och möter upp mig för återlämnanande av telefon.

Känner mig förvånansvärt naken utan mobilen. Är säker på att just i detta nu ringer alla dom kvart-i-sex-ragg som tidigare lyst med sin frånvaro.
Och imorn......ska träffa familjen i Vasaparken. Vi sågs förra söndagen och nu försöker jag jobba in en tradition.
Hur ska dom nå mig? Jag e avskuren från omvärlden. Mamma har inte msn.


I det stora så har jag ett par grejer framför mig att ta tag i.....;

Boka tid med Mr Psykolog. Har ett par grejer jag måste lufta.


Ja det e ungefär det allting hänger på. Kroppsligt som själsligt. Löser sig det kommer jag ha en perfekt sommar och sen gå stärkt in i höstmörkret(då innersta jag vill fly till Italien och slippa mörkret),


Kommentera nu så vi får en bra start på detta återupptagande.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback