lava

Idag fick jag ett jobb,som innefattar DRESS CODE och egen laptop.
I den bästa av världar lyfter jag ganska snart 35k/månad och mår allmänt bra.
Lite mer realistiskt sett så har jag något att göra ett tag framöver och om jag sliter som fan och har tur så har jag ett jobb som är okej.

Sjätte november börjar det och ni kommer kunna läsa allt om kraschen här.


Senaste dagarna har jag mått ganska bra.
Jag tog mig ut till Nacka för att spela innebandy i söndags och lungorna orkade längre än jag vågat tro.
Tekniskt sett överglänstes jag av min bror men det är jag van vid och den här gången öste jag beröm över honom.
Vanligtvis tänker jag att han vet om att han e duktig men så kom jag fram till att han har samma pappa som jag vilket innebär att man inte direkt fått för mycket lovord genom åren.
Så jag sa vad jag tyckte och han blev väldigt väldigt glad om jag läste honom rätt.

Om jag nu ska köra på det här att självkritik helt enkelt är omodernt så måste jag säga att jag när jag vill är en väldigt klok,charmig,duktig kille.
Upprinnelsen till jobbet jag pratade om var att jag följde med som sällskap när Ludde skulle på infoträffen.
Jag satt med och nånstans under mötets gång väcktes min MOTIVATION.
Och då jag inte kunde känna mig mer kravlös gick jag fram efteråt och anmälde mitt intresse.
Var till och med så äckligt förutseende att jag på ett säljmässigt sätt började prata om Djurgårn med cheferna.
Gissade att dom borde gilla utåtriktade personer så det var bara att släppa handbromsen.

Nu verkar det ganska slappt med deras anställningsrutiner men ryktet säger ändå att dom fått in 700 ansökningar.
Så det kanske bara e 95% tur? Resten beror på mig?