lava

För ett par veckor sen impulshandlade jag en bok,i en mataffär. Såld hette den. Det är en sann historia om en ung rysk tjej som blir sexslav. Först i Litauen och sen i Sverige. Det är förmodligen det gräsligaste jag någonsin läst. Började igår natt och var klar några timmar senare. Efteråt kände jag att jag ville söka upp henne och på något jävla sätt bidra till att hon blir normal igen. Jag kände också för att tortera dom män som låg bakom hennes tillfångatagande. Sundare vore kanske att på något sätt bli aktiv i att förhindra sånt här. Som alltid när man tar del av så här störda händelser, så känner man sig så futtig som går omkring och gnäller över att tunnelbanan är sen,eller att Djurgårn förlorat,eller att sovkuddarna inte är tillräckligt svala. Tyvärr glömmer man ganska fort. Annars kanske man hade tvingats vakna upp och bidra på något litet sätt. Tycker fortfarande det är helt overkligt hur någon människa kan göra såna saker som dom gjorde mot henne. Det går inte att förstå.


I mitt eget oväsentliga liv går det ganska bra. Det vanliga,men just nu gillar jag det vanliga. Nu ska jag läsa något glatt eller titta på något glatt,och sen sova.