Kräftgång


Somnade 3 inatt och vaknade 3 timmar senare,till synes utan uppenbar anledning. Ligger jag för nära det skållheta elementet? Eller är jag helt enkelt inne i ännu en kris.
Började iaf läsa Hjalmar Söderbergs Doktor Glas,som M hade med sig i en bokpåse till mig i förrgår. Innan vi drog ut till Skytteholm och såg Gnaget förlora mot Enköping. En trevlig stund men oväsentligt nu. Doktor Glas är grym än så länge. Med lite mer talang hade jag skrivit 60 liknande sidor som dom jag läst.

Under Köpenhamnsresan fick jag det sista beviset på att jag hanterar det här med integritet på helt fel sätt. Jag gillar folk som är,och här kommer ett nytt uttryck som jag hoppas ska stämma med vad jag menar,säkra i sin osäkerhet. Därför försöker jag naturligtvis anamma detta själv. Men det blir mest att jag berättar alldeles för mycket.
Om det sen är jag själv som är ultrakänslig på signaler och outtalade budskap,eller om folk pickar upp på om jag sänder osäkerhetssignaler,och sen utnyttjar det,det vet jag inte. Bra är det inte iaf.
Kanske e dags att ändra stil och stå upp för sig själv bättre.

Nu vetebubblan vad jag ska göra. Sova verkar inte gå riktigt än. Fast jag är trött, det är jag verkligen. Jag känner inte för någonting i detta nu. Vad gör man då? Någonting kommer det ju sluta med att jag gör,även om det bara är att sitta och stirra rakt ut i luften.


Jag återkommer.

Kommentarer
Postat av: Dr. Ramtin

Jag tror att säker i sin osäkerhet som du talar om är ett rätt insiktsfullt och fint stadie, men endast att betrakta som ett förstadie till den hela människan. (om vi tänker på samma typ av säkerhet i osäkerheten). Den hela människan behöver inte berätta om sina brister (vilket den människa som befinner sej i förstadiet gärna gör, för att ursäkta, och avväpna, sitt bristande sätt)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback